22 maj 2008
Jag har fått höra att det är många som är intreserade av hur de gick till dagen på vår ögonsten kom till världen. Så här kommer min förlossningsberättelse..
Tisdagen den 20 maj ungefär vid kl 8 på kvällen så började samandragningarna bli intensivare. Jag gick och la mig och försökte sova men vid 3 tiden fick jag gå upp och gå runt, runt i huset.. Morgonen den 21 får Anders stanna hemma från jobbet då värkarna bli värre och värre under dagen. Vi åker in till BB ungefär vid 9 tiden på morgonen och de tar en CTG kurva och ser att jag har täta sammandragningar men de är inte tillräckligt kraftiga. De kollar hur mycket jag är öppen och är bara öppen 1.5 cm. Så dom undrar om vi vill stanna kvar eller åka hem. Så vi åkte hem. Vid 14 tiden försöker jag sova en stund eftersom jag inte sovit på hela natten. Det gick inte så bra och när klockan är 19 ungefär så ringer jag in till BB. Då är de ungefär 3-5 minuter mellan värkarna och jag har ONT! Hon sa att jag kunde packa min väska om jag inte gjort det och komma in. Såklart stog min väska klar i hallen. Men jag tog mig en dusch, medans Anders lagade middag sedan åt vi middag och vid 11 tiden på kvällen så körde vi in mot BB. Vi var inne vid 20 i 12 då dom tog CTG kurvan och såg att värkarna var väldigt kraftiga och de förstog att jag hade ont. Eftersom jag inte hade sovit på över 1 dygn så fick jag en spruta med pentadin och en sömntablett så jag kunde sova en stund. Efter 2 timmar ringer jag på personalen och undrar hur länge de ska ta innan det värkar, men de skulle ha värkat för länge sedan så jag går upp och går upp och får ta mig ett bad. Jag tyckte mest att det va krabbgt att ligga i badet när man fick en värk hon satte en akupunktur nål i huvudet på mig. Men jag vet inte hurvida den fungerade. Vid halv 4 gick vattnet och Jag började få riktigt onda värkar och förstog att jag inte alls hade haft värkar innan.
Då fick jag börja andas lustgas och jag tyckte jag var i himmlen. Sån skön känsla =)
Det gick bra och vid halv 7 tiden så kände dom på mig och jag va bara öppen 7,5 cm. Jag blev förbannad och kände mig lurad då barnmorskan har sagt till mig att det inte va långt kvar.
När klockan är 7 säger jag att jag att det trycker på och att jag behöver krysta, att barnet kommer nu! Nejnej skriker hon, andas du FÅR INTE krysta! Jag skriker tillbaka att jag måste! Vi bråkar lite i 3-4 minuter när hon då känner på mig igen och säger, ojdå du är öppen 10 och kan börja krysta! Jotack säger jag till henne de vet jag väl..
När klockan är kvart över 9 säger jag att jag inte orkar mera, barnmorskan hämtar läkaren och säger att det går bra och att hon kan trycka på lite uppifrån (att hon trycker på magen) så de gör hon och när klockan är 9.35 så förvinner hjärtljuden från maskinen och jag blir ju jätte rädd. Jag känner att de svider till där nere och skriker åt barnmorskan vad i helvete hon håller på med. Ingenting säger hon coollugnt och sedan är Zacharias ute 9.40 torsdagen den 22 maj 2008.
Men de är inte över.
Han skriker inte som han ska. Och ha inte så bra färg i ansiktet så jag får hålla honom lite och Anders klipper navelsträngen och sedan springer dom iväg med honom och jag fattar ingenting.. Hon ska då kolla hur jag ser ut "där nere" och då ser hon att de inte slutar blöda så jag ska ner på operation. Så då går dom iväg med mig också. stackars Anders asså.. Men sedan när jag vaknar så får jag veta att tappen hade brustit så de hade sytt den med flertal stygn. Sedan fick jag även veta att dom hade klippt mig. Det var det jag kände när hjärtljuden hade försvunnit. Så jag fick ett flertal stygn utvändigt också. Sedan hade jag mist så pass mycket blod så jag hade ett blodvärde på 60. Så när jag skulle på toaletten och kissa så svimmade jag. det hände tre gånger och sedan fick jag 2 liter blod.
Zacharias var på neonatalen över natten och sedan fick vi honom tidigt på fredags morgonen.
Den 22 maj 2008 är det lyckligaste dagen i mitt liv det är dagen vår son, vår ögonsten, vårt allt valde att komma till världen. Det kanske inte va en drömförlossning precis men jag är så glad att vi fick en frisk son som är den sötaste och bästaste sonen i världen.
Vi har ju fått våra fördelar nu istället som att han är glad hela tiden och sover hela nätterna =)
Världens stoltaste pappa
Tisdagen den 20 maj ungefär vid kl 8 på kvällen så började samandragningarna bli intensivare. Jag gick och la mig och försökte sova men vid 3 tiden fick jag gå upp och gå runt, runt i huset.. Morgonen den 21 får Anders stanna hemma från jobbet då värkarna bli värre och värre under dagen. Vi åker in till BB ungefär vid 9 tiden på morgonen och de tar en CTG kurva och ser att jag har täta sammandragningar men de är inte tillräckligt kraftiga. De kollar hur mycket jag är öppen och är bara öppen 1.5 cm. Så dom undrar om vi vill stanna kvar eller åka hem. Så vi åkte hem. Vid 14 tiden försöker jag sova en stund eftersom jag inte sovit på hela natten. Det gick inte så bra och när klockan är 19 ungefär så ringer jag in till BB. Då är de ungefär 3-5 minuter mellan värkarna och jag har ONT! Hon sa att jag kunde packa min väska om jag inte gjort det och komma in. Såklart stog min väska klar i hallen. Men jag tog mig en dusch, medans Anders lagade middag sedan åt vi middag och vid 11 tiden på kvällen så körde vi in mot BB. Vi var inne vid 20 i 12 då dom tog CTG kurvan och såg att värkarna var väldigt kraftiga och de förstog att jag hade ont. Eftersom jag inte hade sovit på över 1 dygn så fick jag en spruta med pentadin och en sömntablett så jag kunde sova en stund. Efter 2 timmar ringer jag på personalen och undrar hur länge de ska ta innan det värkar, men de skulle ha värkat för länge sedan så jag går upp och går upp och får ta mig ett bad. Jag tyckte mest att det va krabbgt att ligga i badet när man fick en värk hon satte en akupunktur nål i huvudet på mig. Men jag vet inte hurvida den fungerade. Vid halv 4 gick vattnet och Jag började få riktigt onda värkar och förstog att jag inte alls hade haft värkar innan.
Då fick jag börja andas lustgas och jag tyckte jag var i himmlen. Sån skön känsla =)
Det gick bra och vid halv 7 tiden så kände dom på mig och jag va bara öppen 7,5 cm. Jag blev förbannad och kände mig lurad då barnmorskan har sagt till mig att det inte va långt kvar.
När klockan är 7 säger jag att jag att det trycker på och att jag behöver krysta, att barnet kommer nu! Nejnej skriker hon, andas du FÅR INTE krysta! Jag skriker tillbaka att jag måste! Vi bråkar lite i 3-4 minuter när hon då känner på mig igen och säger, ojdå du är öppen 10 och kan börja krysta! Jotack säger jag till henne de vet jag väl..
När klockan är kvart över 9 säger jag att jag inte orkar mera, barnmorskan hämtar läkaren och säger att det går bra och att hon kan trycka på lite uppifrån (att hon trycker på magen) så de gör hon och när klockan är 9.35 så förvinner hjärtljuden från maskinen och jag blir ju jätte rädd. Jag känner att de svider till där nere och skriker åt barnmorskan vad i helvete hon håller på med. Ingenting säger hon coollugnt och sedan är Zacharias ute 9.40 torsdagen den 22 maj 2008.
Men de är inte över.
Han skriker inte som han ska. Och ha inte så bra färg i ansiktet så jag får hålla honom lite och Anders klipper navelsträngen och sedan springer dom iväg med honom och jag fattar ingenting.. Hon ska då kolla hur jag ser ut "där nere" och då ser hon att de inte slutar blöda så jag ska ner på operation. Så då går dom iväg med mig också. stackars Anders asså.. Men sedan när jag vaknar så får jag veta att tappen hade brustit så de hade sytt den med flertal stygn. Sedan fick jag även veta att dom hade klippt mig. Det var det jag kände när hjärtljuden hade försvunnit. Så jag fick ett flertal stygn utvändigt också. Sedan hade jag mist så pass mycket blod så jag hade ett blodvärde på 60. Så när jag skulle på toaletten och kissa så svimmade jag. det hände tre gånger och sedan fick jag 2 liter blod.
Zacharias var på neonatalen över natten och sedan fick vi honom tidigt på fredags morgonen.
Den 22 maj 2008 är det lyckligaste dagen i mitt liv det är dagen vår son, vår ögonsten, vårt allt valde att komma till världen. Det kanske inte va en drömförlossning precis men jag är så glad att vi fick en frisk son som är den sötaste och bästaste sonen i världen.
Vi har ju fått våra fördelar nu istället som att han är glad hela tiden och sover hela nätterna =)
Världens stoltaste pappa
Kommentarer
Trackback
